Idag när jag var ute och gick med hundarna stod det helt plötsligt en okänd hund ett par hundra meter ifrån oss och tittade nyfiket åt vårat håll. Jag och hundarna höll på med en slags uppletandelek som vi brukar roa oss med när vi är på promenad - hundarna får sitta eller ligga plats medan jag går iväg och "gömmer" lite olika leksaker eller godis. Vovvarna tycker att det är helkul och de blir trötta efteråt. Just idag höll jag på att gömma bollar uppe på höbalar ute på åkern. Tänkte gå bort och gå genom skogen hemåt strax och när jag kollar dit så stod det alltså en svartvit hund, tror det var en BC, där med öronen på skaft och glodde på oss. Flax var fullt koncentrerad på bollarna som jag hade gömt men Milou såg att jag fått syn på något, det är inte mycket som undgår henne...

Jag kallade in hundarna och tänkte gå hemåt innan den okända hunden fick för sig att komma och vara med i vår lek. Flax kom och Milou gjorde ett avvägande innan hon bestämde sig för att trotsa order och ta och undersöka vad det var för något hennes matte så desperat ville att hon inte skulle se...

Den okända hunden dök in i skogen, Milou var halvvägs framme till platsen där den hade stått och tittat på oss när hon stannade och gjorde ännu ett övervägande. Jag hade börjat gå åt andra hållet med Flax i koppel samtidigt som jag ropade på Milou, men svarta faran bestämde sig återigen för att trotsa order och undersöka saken lite grundligare. Hon kom fram till platsen och jag kunde bara hoppas att den okända hunden sprungit tillräckligt långt bort för att Milou inte skulle bry sig om att följa den (önsketänkande...) Milou snifade runt lite på marken och sprang sedan in i skogen åt samma håll som den okända hade försvunnit. Fan. Sen hörde jag ett konstigt ljud, det lät som en katt som skrek. Sen en människa som ropade. Sen ett dunderbrak. Sen kom Milou utfarande från skogen med svansen mellan benen tillbaka till mig. Jag vete fan vad som hände där inne bland träden men Milou var oskadd och hon hade inte munnen full med okänd päls så hon verkade inte ha slagits i alla fall...

Jag kopplade henne också och skyndade mig hem för att ringa grannarna som bor där bredvid och höra om det var någon som de kände som var ute och rastade hunden i skogen, men de hade inte hört eller sett någonting. Det roligaste var ju att Flax inte märkte någonting av dramat som utspelade sig, han var så ivrig att få leka med tennisbollarna jag hade i fickan så han var fullt koncentrerad på att gå fot och vara duktig. Han kan när han vill. Man kanske skulle ha en tennisboll i fickan när det är tävling?

 

Sara

15 december 2009 22:29

Fy 17! Jag skulle nog bli snudd på galen av att inte veta vad som hände där i skogen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var jag och Flax på rallylydnadskurs för första gången. Han var så duktig! Det här verkar vara mer hans grej än vad vanliga tävlingslydnaden är, han var så pigg och glad och kunde till och med kosta på sig ett litet utfall mot en stackars Cairnt...

Ha, ha, vi kom på elfte och sista plats och fick 70,5 poäng på dagens tävling!   Men jag är nöjd med Flax ändå, han var jätteduktig. Domaren var lite strängare med poängen än de domare som har dömt oss tidigare.   Så här blev det då: Plat...

På fredag är det tävling igen. LK1 med Flax på hemmaklubben, det är en kvällstävling som startar 18.00. Det går så bra när vi tränar och Flax tycker att det är riktigt roligt, får väl se hur det går på fredag...   Vi tränar lite varje dag, små ko...

Nu har jag bestämt att bara jobba tills den 13:e augusti, sen ska Alba skolas in på dagis, efter det tar jag semester fram tills nästa bebis beräknas komma. Får se om jag står ut i 2,5 månader till bara, det är 56 arbetsdagar + helger...   Min ar...

Idag var jag ner till klubben och hjälpte till att kratta ut grus för att jämna till planerna, 12 ton har vi köpt men det räcker inte så långt. Vintern har gått hårt åt våra stackars appellplaner.   Flax följde med, vi tränade lite efter att krat...