Igår var det första tillfället på tävlingslydnadskursen. Flax var duktig, men han blev trött efter två timmar. Han var så cool och lugn, medan de andra hundarna hängde längst ut i kopplet och inte lyssnade på sina ägare var Flax rena drömmen. Det tog tre och ett halvt år, men nu börjar han bli riktigt behaglig. Och det var värt att vänta på, vissa hundar verkar ju vara lika spattiga genom hela livet. Hellre en riktigt besvärlig slyngelperiod som sen övergår till en samlad vuxen hund, än en hund som är småjobbig hela livet...

Sen var jag ut i skogen i drygt tre timmar. Snitslade högrespår tillsammans med pappa (och hundar) och sen gick vi och plockade svamp och blåbär. Så hundarna var riktigt trötta igår kväll.