Nu är jag hemma från Göteborg, det var en bra vecka och jag har lärt mig massor om personlig planering (välbehövligt), situationsanpassat ledarskap och presentationsteknik. Och så har jag träffat på några trevliga Göteborgsvirus som har gjort mig dödsförkyld. Jag kände på tåget hem igår att jag hade ont i halsen och i natt slog det till ordentligt och nu är jag supersjuk.

Vi var till barnmorskan i förmiddags och allt var bra. Bebin har nu lagt sig tillrätta med huvudet mot "utgången" och magen växer i lagom takt. Och jag har gått upp i vikt igen. Ca 7 kg totalt. Jag ska ansöka om att delta i en studie av ett nytt läkemedel som kan börja användas för att förkorta förlossningen för förstföderskor.

Hundarna blev så glada när jag kom hem, Milou har tagit över Flaxens roll och blivit mitt nya plåster, hon följer varje steg jag tar och gosar hela tiden. Hon har varit lite besvärlig medan jag har varit borta och inte lyssnat på Joakim och sprungit ut på vägen m.m Men hon lyder min minsta vink. Jag kommer ju ihåg hur jobbig Flax var i hennes ålder, han var hemsk! Så förhoppningsvis blir hon lugnare hon också. Så länge har vi en tumme i ögat på henne och tillåter inget trams.

Imorgon ska jag på årsmöte på hundklubben.

Imorgon ska jag ju åka till Göteborg. Jag bokade biljetter via resebyrå (företagspolicy...) den 8:e januari, alltså nästan en månad sen. Så idag när jag skulle hämta ut dem hos ett ATG-ombud så fanns de inte... Jag hade beställningsbekräftelse och allting. Så jag åkte hem och ringde resebyrån som såklart var stängd eftersom det är söndag. Men det fanns ett akutnummer som man kunde ringa så jag ringde dit, men där sa de att allt var ok. Hon jag pratade med hittade min beställning i sitt system, biljetten var betald och allt. Hon sa att jag måste prata med någon på SJ för det borde vara hos dem som felet fanns, så jag ringde SJ. Men det är ju lögn i helvete att få tala med en riktig person där, det är bara massa förinspelade informationsmeddelanden.

Och det är typ fyra mil till närmsta bemannade tågstation hemifrån. Men jag ringde pappa och han skulle gå ner till centralen i Uppsala och försöka reda ut detta. Undrar hur länge min pappa ska rädda mig ur alla jobbigheter och hjälpa mig med allt som går fel? Förmodligen livet ut...

Det är så varmt och skönt här hemma nu. Nya kaminen är kanon! Lägger in en bild på underverket.

Jocke är ute och promenerar med jyckarna så jag ska ta och baka lite bröd tänkte jag.

Idag har vi hämtat nya täljstenskaminen. Det kommer bli så varmt och ombonat här hemma i fortsättningen. Får se när vi kan börja elda i den. Det ska skruvas och fixas lite först.

Igår när jag åkte hem från jobbet blev jag så arg. När jag kom och åkte och vid Golvsta såg jag en tax som sprang för livet med en bil efter sig. Hundstackarn flåsade och såg helt uppjagad ut. Jag blinkade åt bilen och åkte in till kanten och bilen som jagade hunden stannade också vid kanten. Jag gick fram och frågade om det var hans hund och vad han höll på med. Nej det var inte hans hund, men han visste vam som ägde den så "det var ingen fara". Jag sa åt honom att sluta jaga hunden med bilen för han stressade ju ihjäl kraken, men "den kommer inte när jag ropar och jag kan inte fånga den" sa han. Nä, det skulle inte jag heller göra om en galning som jagade mig med bil började springa efter mig och ropa. Han försökte ringa till ägarna men det var ingen som svarade... Han sa att de nästan var hemma vid ägarna och att han skulle "lämna hunden" där...

Jag blev så arg. Jäkla djurplågeri. När jag kom hem berättade jag för grannen Fia om vad som hänt, och hon sa att det var nog hennes svärfars hund, för de har en kotrthårig tax som brukar rymma och bor i Golvsta.

Hoppas det gick bra för hunden och att han som "jagade" den får ett stenskott i vindrutan eller punktering eller nåt...

Trots att jag var hemma i tisdags har jag ändå jobbat över 40 timmar den här veckan. Samma jobb men hälften betalt, det borde jag ha förstått... Har massa som jag måste göra hemifrån nu i helgen också. Ska träffa min chef på måndag och då måste han förstå att detta inte håller. Sen på måndagen åker jag till Göteborg och blir borta tills på torsdag kväll. Jobbresa naturligtvis.

Hittade denna artikel på www.unt.se idag:

"Kräver ersättning för slitna byxor

Att folk bara orkar... Själv orkar jag knappt bre en macka till frukost. I går kväll på väg hem från jobbet (sjukskrivningen 50% fungerar inte så bra, jag jobbar mer än någonsin känns det som) så fick jag jättekraftiga sammandragningar i magen. Jag kunde inte andas och trodde att jag skulle dö. När jag kom hem blev det bara värre, det var det absolut värsta och mest smärtsamma jag någonsin varit med om. Tillslut ringde Jocke till sjukvårdsupplysningen och det var bara att åka in till förlossningen omedelbums! Men det var inget...det gick över när vi kom dit. Förmodligen något stressrelaterat. Måste försöka ta det lugnt nu. Vet inte hur det ska gå till bara, har så mycket att göra på jobbet...

Jag har funderat lite på hur hundarna fungerar egentligen. Och läst lite, och lyssnat lite på andra klokare människor... Och visst är det väl så att hundarna är sina känslor och instinkter?

Egentligen är de som vi, fast man får skala bort allt förnuft och logiskt tänkande. De reagerar på det de ser, hör, luktar och KÄNNER. Så egentligen borde att vara en hund vara som att vara ordentligt full? Då fungerar hjärnan typ på autopilot och allt förnuft och logiskt tänkande är som bortblåst...

Så om man försöker att inte tänka logiskt eller förnuftigt utan bara reagera på omgivningen så borde det vara lättare att förstå sin(a) hund(ar)...?

Den 17:e mars ska vi röntga höftlederna på Milou. Det är så bra med hennes uppfödare som ordnar och arrangerar sådana här saker!

Idag ska vi riva gammelspisen i tv-rummet och göra iordning för den nya. Vi har köpt fint klinkers som vi ska lägga på golvet under den nya, det kommer bli tjusigt det här!

Det är töväder ute och hundarna får tassarna fulla med snö på en gång, inte roligt. Men det är väl priset de får betala för att ha lång fin päls mellan tårna... :-) Jag brukar klippa bort pälsen mellan tårna men den verkar växa väldigt fort just där.

Nu kommer mamma och pappa snart, de ska hjälpa till och riva spisen och mamma ska laga mat.

Talesättet "smidig som ett kassaskåp" har fått, för mig, en helt ny innebörd. Snacka om skillnad att flyta omkring lätt som en fjäder och sen kliva upp ur bassängen tung som en elefant! Man vägde bara ca 15% i vattnet sa damen som höll i kursen - och det tror jag på.

Men det var härligt!

Och efter vattengympan var jag genast tvungen att svänga förbi MAX och köpa massa goda lökringar och chili cheese och cola och dippar och cheesecake m.m Smaskigt!