Idag var det tävlingslydnadskurs igen. Flax var jätteduktig, vi gjorde stora framsteg i apporteringen som innan varit ett icke-moment. Har fortsatt träna lite apportering här hemma nu ikväll och det går riktigt bra. Vi blev kommenderade av två olika personer på kursen och det gick bara bra. Han låg som ett ljus på pltsliggningen också - mellan en pudel och en bouvier!!! Men två timmars kurs är ungefär vad Flax orkar med, sen blir han jättetrött.

Sen åkte jag och Alba in till Uppsala och gick på min mammas vernissage. Imorgon ska jag vara B-figge på MH på klubben. Har ingen vidare lust med det faktiskt, känns som att jag håller på att bli sjuk... har ont i halsen och nyser och mår allmänt dåligt.

Det gick riktigt bra på återbesöket på Gyllerboda hundcenter idag. Först fick jag och Milou komma in i köket hos Bengt och Gunilla, vi stod och pratade lite och under tiden släppte de in en av sina hundar. Både jag och Milou blev lite stela först men så fort jag slappnade av så slappnade hon också av. Sen hämtade de fler hundar och tillslut var det vi och fem av deras hundar, varav tre var tikar. Det gick så bra och efter en stund gick Milou och lade sig och vilade t.o.m

Vi stannade ganska länge och pratade och diskuterade. Så fantastiskt skönt att träffa så kloka människor som delar ens värderingar och tankar om hundar och även människor.

Jag måste forsätta jobba med mig själv och lära mig slappna av bättre. Bengt sa flera gånger att Milou inte har någon aggressivitet i sig, det handlar egentligen om ren och skär olydnad, hon testar mig och larvar sig bara egentligen. Jag har skapat mig en bild av henne och så har hon blivit den hunden, nu måste jag omprogrammera mig och skapa mig en annan bild av vem hon är. När jag tänker efter är det ju det jag har gjort med Flax, helt plötsligt fick jag för mig att han var "vuxen" och att han blivit lättare att jobba med - och så blev han det... Så bara så ni vet: Nu har Milou blivit vuxen och hon är inte besvärlig längre.

Kolla gärna Bengts sida: www.gyllerbodahundcenter.com

Imorgon ska vi på återbesök på Gyllerboda hundcenter. Hoppas Bengt ser vilka framsteg Milou har gjort under de här tre veckorna. Jag måste fortsätta jobba stenhårt med att våga lite på henne... Men det är svårt. Hon har blivit en helt annan hund här hemma, men jag blir fortfarande spänd och orolig när vi är bland andra hundar och det märker hon av naturligtvis.

Håller tummarna för Milous mamma Vilma med matte Eva-Lotta som idag åker till Amsterdam för att tävla i lydnads-VM för Hovawart! Lotta L och Spraka (från samma kennel som Milou) tävlar också. Heja heja!

I förmiddags åkte jag in till mamma och pappa i Uppsala med Milou och Alba. Vi gick på en riktigt lång promenad, bl.a ner till båtvarvet, genom stadsparken och genom hela uppsala centrum. Vi mötte gående och cyklande människor i alla former och åldrar och färger. Vi mötte hundar, både lugna och vilda. Vi gick över kraftigt trafikerade gator m.m m.m och Milou var så jäkla duktig! Lugn som en filbunke gick hon så fint vid min sida, min duktiga, duktiga vovve!

Alba blev kvar inne i stan, hon ska sova över hos sin mormor och morfar för första gången.

Dagen började klockan fem, då hade jag bara sovit i tre timmar och var ganska trött. Åkte ut i skogen och lade spår till högretävlingen. Hade vildsvin bakom mig i spåret - det var så jävla läskigt. Kan inte minnas att jag varit så rädd någonsin tidigare.

Hon som gick mitt spår lyckades väl inte så bra och blev visst lite frustrerad över sitt klena resultat. Tråkigt att man alltid ska råka ut för sådana tävlande. Hon försökte prata med domaren för att få ett nytt spår (!) men det blev tvärnej. Känns ju kul att lägga ner massor med tid och energi och sen bli totaldissad och mer eller mindre anklagad för att ha gjort ett dåligt jobb. Hon hävdade att spåret hade "korsat sig själv" och det kan jag med bestämdhet berätta att det INTE gjorde. Som jag har slitit för att få ut det där jäkla spåret, jag blir ju förbannad. Sen har hon mage och tala om att hunden ville gå till vänster en bit efter upptagsrutan (spåret svängde till vänster så hundkraken hade ju rätt) men hon hade styrt om den åt höger istället för "hon trodde att spåret gick ditåt"... jag blir alldeles matt.

Sen skrev jag åt ena domaren på lydnaden. Alla ekipage som var kvar efter spår och uppletande (sex av nio) blev godkända och tre av dem uppflyttade. Tre schäfrar i topp blev det också.

Sen åkte jag hem och sov en timme och sen åkte vi till Anna och Manges nya hus och kollade. Det var jättefint, skulle också vilja ha det så stort och luftigt.

Tog med mig Flax på torsdagsträningen idag, han var så himla duktig! Det är så kul att det går bra. Måste börja träna mer på att inte belöna så ofta bara så att han inte blir helt ställd på tävlingen när han inte blir belönad med godis/boll efter varje moment. Vi gjorde även en platsliggning med riktigt mycket störning runt om men han ligger som ett ljus - min duktiga kille!

Men nu vet jag ju att han kan momenten, går det åt helvete på tävlingen så är det för att jag blir nervös och brister. Hunden är det inget fel på!

Hade tänkt gå högre spåret med Milou imorgon men nu ska visst Jocke vara borta hela dagen så då går ju inte det, tänker inte ta med Alba ut i skogen och spåra...

Sen hade vi utställningsmöte, ganska mycket kvar att göra kan man säga. Tur att vi är många som vill hjälpas åt.

Igår var det första tillfället på tävlingslydnadskursen. Flax var duktig, men han blev trött efter två timmar. Han var så cool och lugn, medan de andra hundarna hängde längst ut i kopplet och inte lyssnade på sina ägare var Flax rena drömmen. Det tog tre och ett halvt år, men nu börjar han bli riktigt behaglig. Och det var värt att vänta på, vissa hundar verkar ju vara lika spattiga genom hela livet. Hellre en riktigt besvärlig slyngelperiod som sen övergår till en samlad vuxen hund, än en hund som är småjobbig hela livet...

Sen var jag ut i skogen i drygt tre timmar. Snitslade högrespår tillsammans med pappa (och hundar) och sen gick vi och plockade svamp och blåbär. Så hundarna var riktigt trötta igår kväll.